Jaha, då var det dags igen!
Det har inte blivit mycket skrivet, som jag i ett svagt ögonblick nästan lovade, i den här bloggen! Ni får nog ställa in er på att det inte kommer att bli så ofta i fortsättningen heller. Om man lever ett sådant monotont liv som jag gör, där veckodagarna liksom flyter ihop med varandra, så finns det ju inte så mycket intressant att skriva om. Dessutom är det ju inte varje dag som skrivlusten faller på heller! Men idag är jag på gång

Nu är det äntligen vår på riktigt! Det är kul att se alla fåglar, som har varit på semester söderöver, komma hem igen för att föra släktet vidare. Fast för min del brukar våren komma med allergi och depression. Men jag tänker njuta av solen, värmen, fåglarna och grönskan i alla fall. Det finns ju mediciner som mildrar ovanstående krämpor.

Mina hundar njuter också i fulla drag av våren, speciellt vårsolen. Så fort en solstråle kommer in på golvet lägger de sig där och slappar och lapar sol. Ingenting kan få dem att flytta på sig. Till och med när jag kommer med rollatorn ligger de kvar, och jag hojtar "tututut" för döva öron! Men till slut lyfter de sina små gulliga huvuden och stirrar på mig precis som om jag vore en idiot, och flyttar ytterst motvilligt på sig. Efter att jag har passerat viker de ihop sina ben med en djup suck, och fortsätter att njuta av solen!

Nu är jag nästan säker på att Hanni är dräktig. Hon har visat upp alla de tidiga tecknen på dräktighet, och nu vill hon bara ligga och ta igen sig och spara krafter till det som komma skall. Hon leker inte ens med Sara, till Saras stora sorg. Men Sara leker faktiskt väldigt bra alldeles själv. Hon tar någon leksak, vilken som helst, och kastar den framför sig, sedan springer hon ifatt den, anfaller den och kastar den igen, om och om igen tills hon har kommit runt hela lägenheten. Hon gör krumsprång varje gång hon kommer ifatt leksaken, och hon ser så himla glad ut hela tiden. Och leker hon inte så gnager hon på något, eller så stjäl hom posten! Hon är mycket påhittig den lilla rackaren

Fler nyheter om, hahahaha, ja vad tror ni? Hundar naturligtvis

Eftersom den particolourhane som jag skulle haft från Frankrike inte blir tillräckligt stor, och således inte kommer till Sverige, bestämde jag mig för att avvakta tills nästa kull på samma kennel föddes. Blir det en bra hane där så får han komma hit istället, oavsett färg. Den kullen, som i mitt tycke har en mycket intressant härstamning, föddes den 17 april! Det blev 3 killar och 2 tjejer, så det finns ju hanar att välja mellan. Så nu är det bara att hålla tummarna för att allt går bra och sedan utrusta sig med en god portion tålamod. Det är ju inte förrän årsskiftet 2011-2012 som kravet på blodprov ( som tar 120 dagar att få svar på ) för införsel av hundar försvinner, och Sébastien, uppfödaren, vill helst inte lämna valparna före 4 månaders ålder. På grund av detta kan jag inte begära dispens för att få ta hem honom före 3 månaders ålder heller. Men, som alla alltid tjatar om, Den som väntar på något gott och så vidare.............!

Det var ju det där med att försöka skriva lite varje dag! Haha, sket sig ju! Dagarna går så himla fort och helt plötsligt har en hel vecka gått, en vecka då det hänt en massa saker till på köpet.

Det började med besiktning av bilen! Jag hatar att åka dit, så jag lät en bekant köra dit istället. Jag var övertygad om att han skulle komma hem med en "spansk flagga", men bilen hade bara två fel!!! Men dyra sådana! Suck.Kanske ska berätta att det är en Chrysler Voyager av 1994 års modell. Bromskivorna fram och strålkastarna på båda sidor måste bytas. Vad är det med bilar, de ska ju bara gå och gå och gå.

Dagen efter vaknade jag av att det åskade! Det fick till följd att både min router och telefonboxen slogs ut. Tack och lov klarade sig datorn. Jag lyckades, med hjälp av en god vän, att få tag på en ny router före Påsk, men inte någon telefonbox. Igår först kunde jag kontakta bolaget som jag har IP-telefonin genom. De lovade att skicka en omedelbart. Så just nu har jag bara mobilen för kontakt med yttervärlden.

Som om inte ovanstående kunde vara nog, så fick jag ett meddelande från uppfödaren till min lilla particolourfransman. Han meddelade att Seb plötsligt stannat i växten och nu bytt tänder, viket som regel betyder att de inte växer så särskilt mycket mer. Shit! Jag hade ju planerat att han skulle bli pappa till Saras valpar så småning om. Nu måste jag ändra planerna och jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Det enda positiva med ovanstående meddelande är att det är en kull på gång i slutet av april hos samma uppfödare och det är en sällsynt intressant kombination. Nu sätter jag mitt hopp till att det blir en riktigt snygg hanvalp i den kullen som kan få flytta hit i stället för Seb. Han hinner tyvärr inte bli så pass vuxen så att han kan para Sara när det är dags. Så frågan kvarstår! Vem ska bli den lyckliga pappan? Under min dagliga långpromenad kläckte jag den goda idén att jag kunde ju åka ner till Frankrike och para med en hane som heter CH Qadras Swany. Han är en ursnygg kanadensisk import. Om allt går som jag vill, hahaha vilken önsketanke, så kan jag kombinera parning och hämtning av ny valp till samma tillfälle! Har redan kontaktat Frankrike och fått OK för parning. Jiiipppiiiii!

Kanske saker och ting kommer att lösa sig. Nu är det bara att utrusta sig med ett enormt tålamod!

Nu är det ett tag sedan jag skrev något här! Det är ju så att man ibland har annat för sig och inte hinner med. Så har det varit för mig den senaste veckan. Det har ju inte riktigt varit något sådant som jag skulle kunnat skriva här, det hade nog bara tråkat ut er! Men nu är jag på gång

Igår åkte jag till Svenska Dvärghundklubbens, SDHK:s, fullmäktigemöte i Askersund. Det är där vi rasklubbar, som ingår i SDHK, kan göra våra röster hörda. Vi skulle ha varit tre personer från PekingeseLogen där, men två av oss fick stanna hemma på grund av sjukdom.

Det var alltså lilla jag som pallrade mig upp kl. 06:00 på lördagsmorgonen för att styra kosan till Askersund. Jag fick till och med avstå från att lösa melodikrysset Ni som känner mig vet vad det innbär. Men vad gör man inte för den goda sakens skull.

Det blev en lång resa, i alla fall kändes det så. Bilradion är  stulen, så jag kunde inte lyssna vare sig på radio eller CD. Ingen att tjata med heller. Då var det bara att börja sjunga för fulla muggar för sig själv! Det var nog tur att ingen hörde! Jag räknas redan som lite tokig, men efter den sånginsatsen skulle jag nog räknats som en riktig dåre

Resan tog ganska precis två timmar, det var 20 mil dit. Jag anlände för en gångs skull bland de första, så jag kunde ta mig en kopp te och en smörgås och sätta mig i ett hörn och koppla av en bra stund. Sedan följde ett par timmar av koncentration under själva fullmäktige. Kl. 12:00 fick vi lunch, pannbiff med lök, som var väldigt god. Efter lunchen samlades vi igen för att gå igenom det kommande årets målsättning och verksamhet. Diskussionens vågor gick stundtals mycket höga, men till slut enades vi om hur allt skulle bli. Till sist fick vi lite fika, för att orka ta oss hem igen.

Min hemresa påbörjades kl. 16:15. Lika långsamt och tråkigt på hemvägen som på ditvägen. Nu skulle jag verkligen ha behövt lite sällskap som höll mig vaken, för när jag var halvvägs hemma blev jag så in i vassen trött. Fast det fortfarande var ljust ute! Jag höll på att somna flera gånger. Tack och lov lyckades jag hålla mig vaken ända hem!

Hundarna fick vara hos min granne Gunni, medan jag var borta. De hade precis kommit hem när jag kom in, och de blev så jätteglada. Visst är det mysigt när man kommer hem till ett par flinande och svansviftande pekar. Gunni var där med dem också. De hade visst pinkat på hennes mattor de små skitungarna, så jag tror att hon hellre var här och vaktade dem istället för hemma hos sig. Det har jag givetvis full förståelse för. Dessutom så var det ju så blött väder, så de drog väl in en massa grus också.

Apropå grus! Ni skulle se mina golv! Jag skulle kunna ta en skyffel och skyffla upp flera ton grus och sand varje kväll. Ändå torkar jag dem om tassarna och magen varje gång vi har varit ute! Den här årstiden är hopplös på det viset.

Jo, jag är som sagt var hemma igen, och i dag sov jag ända till kl. 12:15 idag! Men faktum är att jag verkligen behövde det. Förr i tiden kunde jag sitta och köra mer än dubbelt så mycket som jag gjorde igår, utan att bli trött och ledbruten. Men nu har jag insett att det inte går att göra det längre. Det är bara att konstatera att kroppen har blivit äldre och värkbruten, så det är väl bara att ta sleven i vacker hand i fortsättningen, och be någon att följa med och hjälpa till att köra. Trist, men, tyvärr, sant!

Visst är det typiskt! I går var här vackert väder och 8 grader varmt och barmark på de ställen som varit plogade! Härligt! I dag, skitväder rent ut sagt. Det har kommit ner ca. 15 cm nysnö på bara några timmar. Och just en sådan dag, väljer min Hanni att komma i höglöp!!!!! Varför i hela friden har jag bestämt mig för att para henne? Ja, det var bara att lasta in djuren och rollatorn i bilen och ge sig ut i elendet! Men vädret kunde inte nöja sig med bara snö, nähää då, det blåste kraftigt också så det bildades drivor tvärs över vägen. Så det var ju bara att bereda sig på att det kommer att ta tid att komma dit man ska, visserligen inte mer än nio mil men ändå!

Okej, allting gick bra, hon blev parad och så var det dags att ge sig iväg hemåt igen! Och vad har hänt då? Joo det har blivit minusgrader också!!!!! Fy farao, jag som trodde att våren var på väg ju. Men nej, jag skulle ju ut och köra, så inte kunde det vara plusgrader då inte! Tuff luck, sister!Jag kanske ska berätta att bilen jag kör är automatväxlad, och jag har aldrig kört en vinter med en sådan, så jag kan säga att det kändes lite osäkert innan jag kom hem. Men hem kom jag och det gick bra. Det var väldigt lite trafik så jag kunde köra i min takt utan att det bildades köer efter mig. Man blir ju så himla stressad av att se hur raddan av bilar bara växer bakom en, men det slapp jag i alla fall som tur var.

Nu gäller det bara att hålla tummarna för att Hanni blir dräktig, och får några goa och runda pekungar! Ni får gärna också hålla tummarna för det!

Jaha, så var det dags igen! Med vadå undrar du? Bilen förståss! Den har ju strejkat nästan hela vintern, men på senare tid funkat. I går när jag, glad i hågen, skulle åka och posta tidningarna och handla lite grann så strejkade han igen. Han sa bara klick när jag vred på startnyckeln. Finns det något mer retsamt än, att efter ett misslyckat startförsök, börja lasta ur djur och rullator som du alldeles nyss stuvat in! Efter att ha gjort detta, ringde jag till en väldigt mycket god vän och beklagade mig. Inga problem, sa han, jag kommer och hämtar, och skjutsar dig dit du ska. Sådana vänner är guld värda! Nämnde jag att han har fem mil hit!!!!!

I morse ringde han och talade om att han hittat ett mycket bra begagnat batteri till bilen! Och att han skulle komma och hämta min bil och köra till verkstaden, som ligger i hans hemort, och byta. Vi fick igång bilen med hjälp av ett startaggregat, som jag hade fått låna av en mycket snäll granne i går kväll. Jag måste säga att jag har tur som har sådana hjälpsamma vänner, annars hade bilskrället stått där ännu! Efter att ha bytt batteri och hällt nån gegga i tanken, som ska ta bort kondens, så åkte han och slängde mina gamla utslitna dubbdäck, som jag ändå inte använder, men som var inhysta på verkstaden. Sedan körde han tillbaka bilen hit, och det enda han ville ha som tack för besväret var en kopp kaffe och ett par mackor!!!! Och det är väl självklart att han fick.

Ja, det var bilen det. Vädret då? Jo, det är varmt och skönt och det regnar, men bara lite dugg. Men fy! så hemskt skitigt det är ute! Hundarna drar hem tonvis med grus. Och fast jag försöker torka tassarna rena på dem så knastrar det under fötterna på en här hemma, av sånt där fint svart stoft som blir kvar i pälsen på benen och tassarna. Just den här tiden på året önskar jag att mina hundar vore korthåriga

Ursäkta att det varit tomt här ett par dagar. Det har liksom inte blivit tid att skriva något. Jag håller nämligen på att göra iordning Pekingese tidningen för utskick! Var också tvungen att kopiera ett PM till en utställning att skicka med, som jag hade glömt att skicka till verkställande redaktör. Alla kuvert skulle tryckas och sådant tar mer tid än man tror. Dessutom fick jag vänta nästan en vecka innan de beställda bläckpatronerna till skrivaren kom, men i morgon går tidningen iväg till våra medlemmar i Pekingese Logen

Nu är det väl i alla fall vår va! "Solfan skiner och fågeldjävlarna kvittrar" som min kära far uttryckte det! Där det varit ordentligt plogat är det nu barmark, fullt med vinterns halkbekämpningssand förståss, men ändå! Hundarna och rollatorn drar in tonvis av den! Och blött är det också, stora sjöar på sina håll där brunnarna inte orkar med allt smältvatten. Sara vill inte bli våt om fötterna så hon går långa omvägar, till och med upp i snödrivorna, för att slippa. Hanni däremot struntar fullkomligt i att hon blir blöt om tassarna, hon bara plaskar på. Så olika de kan vara fast det är mor och dotter.

Ja, vi får väl se när vi hörs igen! Ha' de'.

Hoppsan! Har visst slarvat ett par dagar! Men nu är jag på gång igen.
 
Jag är alldeles veckovill. I morse när jag vaknade var jag övertygad om att det var måndag! När jag kom ut i hallen såg jag att jag inte fått någon tidning, vilket gjorde mig en smula härsken. OK, jag gick ut med djuren och gjorde iordning frukost när jag kom in. Satte igång radion, och först då, när jag hörde vilket program det var, insåg jag att det bara var söndag! Jag undrar vad som händer där uppe i hjärnkontoret ibland! Sånt händer väl när alla dagar är så lika varandra, som mina är!

Jag var riktigt duktig när jag äntligen kom igång idag. Bakade matbröd, i två omgångar. Så nu har jag bröd som räcker några dagar. När jag var klar med det, så städade jag köket riktigt grundligt, vilket nog var rätt behövligt. Det känns visserligen i nacke, rygg och armar, får ju betala all ansträngning med värk, men känslan av att ha gjort något nyttigt är ändå väldigt skön.

Tog som vanligt en långis med hundarna. Hanni, som ju löper, brukar vara ganska negativ till andra hundar, man kan till och med säga att hon är rent elak mot dem. Men idag svansade hon och gjorde sig till för varenda hund vi mötte! En riktig liten slampa är vad hon är! Sara såg ut som ett frågetecken när hon såg sin mamma uppträda så konstigt. De är härliga de små liven, trots allt ;-D

Nu är jag på väg att uppsöka bingen. Börjar bli ganska trött! Vi hörs.

Det där med långpromenader börjar bli en vana nu, åtminstone när solen skiner! Hundarn vill gärna gå längre och längre för var gång. De vill väl läsa nyheter på andra ställen än de invanda.

Själv har jag problem! Det där med vad jag ska ta på mig när jag går ut. Ska jag ta vinterjackan, nja, kanske blir för varmt. Eller ponschon, det blåser nog för mycket för det är jag rädd. Men vad farao ska man ta på sig då. Idag blev det vinterjackan, men jag hade den uppknäppt och inga vantar! Det är så skönt när man antligen slipper dem. Det går liksom lite snabbare när man ska plocka upp efter djuren då, och man slipper tappa bort dem och måste vända och leta efter dem!

Jag har scannat in 39 nya bilder idag. En del av dem kommer jag att sätta in på hemsidan. När jag rotade bland alla foton som jag har, de upptar hela överdelen i ett stort hörnskåp, så hittade jag flera gamla bilder som jag inte kommer ihåg att jag hade. Och en del bilder på mina chowar, där jag glömt att skriva vem de föreställer, fick jag gissa vilka det var. Jag tror i och för sig att jag gissat rätt, men ni som kommer ihåg dem kanske är av annan uppfattning! Meddela mig då är ni snälla.

Ja, då var det väl Over and out för den här gången.

I dag när jag öppnade min mail blev jag mycket glatt överraskad! Jag hade fått ett meddelande från Barbro Stensson, Linbackens Kennel. Det innehöll två loggor med mitt kennelnamn. Hon hade gjort dem själv och de var otroligt snygga båda två! Det där med huvubry är inte min melodi så där på morgnarna, men till sist bestämde jag mig för den med två hundar på. Den observante har säkert redan sett den när min sida öppnades. Tack så väldigt mycket Barbro!

Har även i dag varit på en långpromenad med hundarna. Det är ett härligt vårväder ute och jag glömde all värk för en stund. Man blir så glad när solen skiner, var det inte så en gammal slagdänga gick! När jag kom hem belönade jag mig med en kopp varm choklad, mmm jättegott! Hundarna fick varsitt tuggben. När de hade tuggat upp dem så somnade de och snarkade så gott. Då passade jag på att åka och handla.

Min bil har nog också fått vårkänslor! Den har inte startat på hela vintern men idag hoppa han igång som ingenting. Den står mitt i solen, så den hade nog insupit den energin antar jag.

Hanni har äntligen börjat löpa! Det känns som om jag har väntat på det i evigheter. Nu är det bara att kontakta den tilltänktes matte och höra om det går bra att vi dyker upp om ca två veckor. Åh, vad jag längtar efter valpar! Den här gången har jag till och med tingade valpar, så nån eller några ska väl i alla fall bli sålda.

Ja, det var väl dagens rapport. Hoppas att jag har nåt att rapportera även imorgon.

Idag är det äntligen vår!!! Det är takdropp och fågelkvitter. Man verkligen känner hur livsandarna börjar återvända. Det behövs verkligen efter en sådan här vinter.
Gick en långpromenad med hundarna och även de njöt av det mysiga vädret. Tyvärr glömde jag kameran hemma. Annars har jag ägnat dagen åt att komplettera hemsidan. Det är mycket mer jobb än vad jag hade tänkt, men kul är det i alla fall.

Hej och välkommen till min blogg!  
Här ska försöka lägga in något nytt, förhoppningsvis varje dag. Men jag gör som Orsa kompani, jag lovar ingenting bestämt. Kolla in då och då så får du se hur jag lyckas!
Om du känner för det, så får du gärna kommentera inläggen.